Ludvig Norman - Visa - текст песни (слова), перевод

Ack! varje år när Majsol ler från himlen ner, 
 när fåglasånger skalla kring grönklädd dal och höjd, 
 hur eldas vi alla av jublande fröjd! 
 Men när som sommarns prakt är all, för höstdag kall, 
 med undran vi beklaga att glädjen så oss brytt! 
 Ej mer skall sig daga den vår som har flytt!