Ludvig Norman - Klara böljor och stjärnor klara - текст песни (слова)

Klara böljor och stjärnor klara, 
 I, som ännu förstån varann, 
 ej till vintern det långt kan vara, 
 hur I älsken, så kommer han. 
 Stjärnan fåfängt sin stråle slungar, 
 aldrig mer hos sin våg han gungar. 
 Klara böljor och stjärnor klara, 
 aldrig då I förstån varann. 
 
 Tindra, stjärna, se, tiden jagar, 
 tindra milt i den lugna sjö. 
 Snart dess bölja, hur än du klagar, 
 domnar bort under kylig snö. 
 Snart din stråle i vinternatten 
 fåfängt studsar mot frusna vatten. 
 Tindra stjärna, se, tiden jagar. 
 Tindra ned i den lugna sjö. 
 
 O, vart flydden I, stjärnor alla? 
 O, min stjärna vart flydde du? 
 Böljan, gömd under isen kalla, 
 mins din leende bild ännu; 
 Kan ej slumra i sömnen tunga. 
 kan blott fängslad i djupet sjunga: 
 O, vart flydden I, stjärnor alla, 
 o min stjärna, vart flydde du?