Det är så däjligt i sommartider, när sunnan ljum genom rymden glider och låter skyarna segla och lockar björkar och mörka granar med mjuka danser till sus och sång, som fram de ljusaste minnen frammanar och hjärtan binder med ljuvligt tvång. O, fjärran strålande sommardagar, hur står min längtande håg till er! I solskensängar och gröna hagar, i drömmen er glans glans, jag ser.