1. Joachim uti Babylon
hade en hustru Susanna.
Töm vår kanna, töm vår kanna;
skål för dess person!
Joachim var en genomärliger man,
frun lika ärliger också som han;
fru Susanna, fru Susanna
många hjärtan vann.
2. Joachims trädgård var med maner:
lusthus ta-peter af siden!
Middagstiden, middagstiden
gick Susanna ner.
Ekar och linder stodo rundt om en damm.
Sköna Susanna hon plaska og sam.
När hon plaska, när hon plaska
skymta liljor fram.
3. Ner uti blomstergården nu
gingo all-ena två bofvar,
slogo lofvar, slogo lofvar
kring vår lilla fru.
«Hej!» sade bofven till den andra så slem,
«hej, det är middag, kom, låt oss gå hem!»
Två kanaljer, två kanaljer
i hvarenda lem.
Добавлено: 10.11.2013